Han fangade sparken med huvudet
|
han hade tankt alla tankar anda
|
Han stod inte upp nar han fick den
|
for full for att ens kunna ga
|
Langsamt glommer man bort allt
|
ocksa pojkar i manchestertyg
|
men jag minns vara skrikiga stolar i koket
|
och virveln pa min kula av porslin
|
Min van hade kritvita tander
|
Hans klader luktade rok
|
sa levande att det kanns
|
som om det jag som ar dod
|
|
En blank dank
|
lag sa tungt i min hand
|
Mer vard an kulor av glas
|
En dank Frank
|
Jag kommer aldrig narmre an sa
|
En blank formiddag i handen pa Frank
|
|
Han fangade sparken med huvudet
|
Som att nicka en fotboll i mal
|
Som att kasta en sten hogt over taken
|
och klattra dit ingen kan na
|
Langsamt glommer man bort allt
|
ocksa traskor och Gul Blend i smyg
|
men jag minns saker han sa som gjorde mig storre
|
aldre inte sa blyg
|
Pa hans jacka satt fyra marken
|
Hjaltar i glittrande tyg
|
Slade, Kiss, Bowie & Sweet, aret nar Pinups var ny
|
|
En blank dank
|
lag sa tungt i min hand
|
Mer vard an kulor av glas
|
En dank Frank
|
Jag kommer aldrig narmre an sa
|
En blank formiddag i handen pa Frank
|
|
Nu ar jag storre, nu ar jag aldre
|
aldre an du
|
Nu ar jag storre, storre an du
|
|
En blank dank
|
lag sa tungt i min hand
|
Mer vard an kulor av glas
|
En dank Frank
|
Jag kommer aldrig narmre an sa
|
En blank formiddag i handen pa Frank
|
|
-----------------
|
Frank
|
| Kent |
